Tur(e)ridning, 2015

Nu har 2015 börjat!
 
Jag har hunnit med fem ridlektioner.  De fyra första var på Monkey. En dressyr lektion där jag red riktigt riktgit riktigt bra. En hopplektion där jag inte red riktigt lika bra.
 
Jag började rida Monkey våren 2013 och red honom en halv termin. Under sommaren så blev han skadad. Så jag började rida honom senhösten/vintern 2013 igen. Sedan fortsätte vi hela 2014. Så jag har ridit honom 3 terminer totalt men 2½ termin i rad. (hemkt komplicerat detta).


Jag tycker Monkey för det mesta är en fantatisk häst. Men det finns stunder jag undrat om det vore mer taktiskt att byta häst för att lära mig mer. Antigen har Monkey känts svår att rida (han blir lätt spänd och är svår) eller på dressyren härom veckan där vi red jäkligt bra. Då kändes det som man kanske skulle byta häst för nya utmaningar. Men det luriga med att vilja byta häst är att veta vem man vill rida istället. Speciellt om man ska tänka taktiskt. Jag har inte orkar fundera ut vem jag vill rida men jag har väl känt att ture står ganska högt på min "reservlista" över hästar jag vill rida förutom Monkey.

I fredags hände det. Alla vi som ridit samma hästar det senaste året fick byta (utan att jag pratat med Frida om det) och jag fick rida Ture. Vi hade en väldigt kort romans efter sommaren 2013 som att går att läsa här.

Vi var som sagt någa stycken som skulle byta häst förra fredagen så några av mina ridkompisar var väldigt nervösa. Själv tycker jag att det värsta med att byta häst är att man lätt bli svartsjuk för att någon i gruppen ska rida "min" monkey. Vilket är en väldigt märklig känsla. Det är två i min ridgrupp som jag ridit med i snart 10 år.. Jag hade hellre sett att någon av dem red Monkey. Jag vill ju att de ska få prova hästen jag tycker är fantastik. Men jag missunnar inte ryttaren som red Monkey i fredags. Jag är glad för hans skull att han fick rida Monkey. Men jag hoppas ju att någon av mina kompisar får rida Monkey någon gång.
 
Ridlektionen på Ture kändes fantastiskt. Jag njöt av varenda sekund. Det kändes helt underbart att rida. Allt "slit" med Monkey har verkligen lönat sig och jag kände verkligen hur mycket jag utvecklas. Så taktiskt så kanske det inte spelar någon roll om vem jag rider. Jag utverklas tydligen ändå.

Jag red verkligen super bra! Jag hoppas faktiskt att få rida honom igen.

.

Kommentera här: